What's on my mind..
En sak som slår mig i bland eller rätt ofta nu på sista tiden faktiskt, är att det finns kärlek. Det finns någon som man "connectar" med. Jag har haft tre förhållanden som jag tagit mycket lärdom från. Jag har lärt mig nya och användningsbara saker från varje förhållande.. Ingen av dem jag varit tillsammans har det fungerat bra med, ingen har jag kunnat vara avslappnad med, eller verkligen trivts med.. Alla är vi olika och fungerar på olika sätt, vi har olika personligheter. Alla passar inte ihop!! Jag förstår verkligen nu i efterhand varför det aldrig riktigt fungerat i mina tidigare förhållanden, om man bortser från min första kärlek har jag nog aldrig varit kär. Jag har nog mer varit kär i tryggheten än i personen.
I somras var jag singel för typ första gången sen jag var 13 år, jag har verkligen alltid haft förhållanden.
Att vara singel och ensam är också något jag tagit lärdom från, på det sättet lärde jag mig att vara självständig och att stå på mina egna ben. Väldigt nyttigt..
När jag minst anade det (tidigt i höstas) dök M upp. Det var aldrig meningen att vi skulle börja tycka om varandra, men det gjorde vi och det var väldigt svårt för oss båda att inse det. Saken är den, att med mig och M är det helt annorlunda än det har varit i mina tidigare förhållanden. Vi har så jävla kul ihop, vi kan ligga i min säng och massera varandras fötter och ändå ha kul. Och det viktigaste av allt är att jag LITAR på M till 110% vilket jag inte har gjort på NÅGON annan kille. Jag känner mig trygg och jag kan alltid vara mig själv. Jag kan alltid säga vad jag tycker och tänker utan att det blir någon stor grej av det..
För mig är det viktigaste i ett förhållande tillit, att lita på varandra, samt att kunna ha kul ihop.
För snart ett halvår sen träffade jag M, som jag tidigare nämnt så var det aldrig meningen att vi skulle bli kära. Det berodde nog mycket på att han skulle åka på jorden runt resa och vara borta i fem månader. Men vi ville ta saker som det kom och vi trivdes i varandras sällskap och därför var det inget konstigt för oss att umgås tills han skulle åka. Vi umgicks konstant i tre månader innan han åkte och vi hann börja tycka om varandra väldigt mycket, men vi båda förbi såg det eftersom han faktiskt skulle vara borta i FEM månader.
Bara någon dag efter M hade åkt insåg vi nog båda två exakt HUR JÄKLA mycket vi tyckte om varandra, efter han varit borta ett tag kom M på den briljanta idén att jag skulle åka till honom i Fiji, någon vecka senare var allt bokat och klart.. Nu har M varit borta i två månader och om 11 dagar är jag påväg till Fiji för att träffa honom. Kan nog inte riktigt ta det till mig och inse att det verkligen är sant. Som Ida sa igår, "Danni, det är ju som på film" Och det har hon verkligen rätt i!!
Jag känner mig lyckligt lottad över att ha träffat en sån fin kille, det känns oförskämt bra. Jag är glad över att vi inte träffades förren nu, för på vägen hit har jag lärt mig så jävla mycket och är redo för "riktig" kärlek.. Jag ångrar inget av mina tidigare förhållanden, för jag har lärt mig så otroligt mycket. Jag har liksom lärt mig vad kärlek egentligen är...
Haha oj, vad detta blev ett långt inlägg, kände bara för att skriva av mig lite. I morgon åker jag till Skänninge och hälsar på min underbara moster och kusiner, det ska bli så jäääkla kul. Jag, mormor och morfar kör i morgonbitti =D
Puuh, nu är det bara 11 dagar kvar. 11 jäävla små ynkiga dagar tills jag åker till paradiset och kärleken.. Underbart, ska nog börja packa lite idag, kanske känns lite verkligare då ;)
Ha en fantastisk dag i vår-solen!!
M i bilder.
Här ser ni Niclas, Mark och Fjanton. Dom kommer jag också träffa i Fiji. Plus Tobbe. Ska bli kul att jävlas lite med dom :) Det jag är bäst på! Bilderna har jag snott från mant.blogg.se deras blogg vars namn JAG KOM PÅ.
Det står för m, mark a, anton n, niclas samt t, tobbe. Mark försökte ta cred för namnet när det i sjävla verket var jag som kom på det.. Till mig sa han att det var ett dåligt namn, sen tar han själv cred för det. As.!!
Nåja, M är fin iallafall.. Nu känner jag mig aktiv, ska nog dra och träna faktiskt :) kiss på förkylningen..
I somras var jag singel för typ första gången sen jag var 13 år, jag har verkligen alltid haft förhållanden.
Att vara singel och ensam är också något jag tagit lärdom från, på det sättet lärde jag mig att vara självständig och att stå på mina egna ben. Väldigt nyttigt..
När jag minst anade det (tidigt i höstas) dök M upp. Det var aldrig meningen att vi skulle börja tycka om varandra, men det gjorde vi och det var väldigt svårt för oss båda att inse det. Saken är den, att med mig och M är det helt annorlunda än det har varit i mina tidigare förhållanden. Vi har så jävla kul ihop, vi kan ligga i min säng och massera varandras fötter och ändå ha kul. Och det viktigaste av allt är att jag LITAR på M till 110% vilket jag inte har gjort på NÅGON annan kille. Jag känner mig trygg och jag kan alltid vara mig själv. Jag kan alltid säga vad jag tycker och tänker utan att det blir någon stor grej av det..
För mig är det viktigaste i ett förhållande tillit, att lita på varandra, samt att kunna ha kul ihop.
För snart ett halvår sen träffade jag M, som jag tidigare nämnt så var det aldrig meningen att vi skulle bli kära. Det berodde nog mycket på att han skulle åka på jorden runt resa och vara borta i fem månader. Men vi ville ta saker som det kom och vi trivdes i varandras sällskap och därför var det inget konstigt för oss att umgås tills han skulle åka. Vi umgicks konstant i tre månader innan han åkte och vi hann börja tycka om varandra väldigt mycket, men vi båda förbi såg det eftersom han faktiskt skulle vara borta i FEM månader.
Bara någon dag efter M hade åkt insåg vi nog båda två exakt HUR JÄKLA mycket vi tyckte om varandra, efter han varit borta ett tag kom M på den briljanta idén att jag skulle åka till honom i Fiji, någon vecka senare var allt bokat och klart.. Nu har M varit borta i två månader och om 11 dagar är jag påväg till Fiji för att träffa honom. Kan nog inte riktigt ta det till mig och inse att det verkligen är sant. Som Ida sa igår, "Danni, det är ju som på film" Och det har hon verkligen rätt i!!
Jag känner mig lyckligt lottad över att ha träffat en sån fin kille, det känns oförskämt bra. Jag är glad över att vi inte träffades förren nu, för på vägen hit har jag lärt mig så jävla mycket och är redo för "riktig" kärlek.. Jag ångrar inget av mina tidigare förhållanden, för jag har lärt mig så otroligt mycket. Jag har liksom lärt mig vad kärlek egentligen är...
Haha oj, vad detta blev ett långt inlägg, kände bara för att skriva av mig lite. I morgon åker jag till Skänninge och hälsar på min underbara moster och kusiner, det ska bli så jäääkla kul. Jag, mormor och morfar kör i morgonbitti =D
Puuh, nu är det bara 11 dagar kvar. 11 jäävla små ynkiga dagar tills jag åker till paradiset och kärleken.. Underbart, ska nog börja packa lite idag, kanske känns lite verkligare då ;)
Ha en fantastisk dag i vår-solen!!
M i bilder.
Här ser ni Niclas, Mark och Fjanton. Dom kommer jag också träffa i Fiji. Plus Tobbe. Ska bli kul att jävlas lite med dom :) Det jag är bäst på! Bilderna har jag snott från mant.blogg.se deras blogg vars namn JAG KOM PÅ.
Det står för m, mark a, anton n, niclas samt t, tobbe. Mark försökte ta cred för namnet när det i sjävla verket var jag som kom på det.. Till mig sa han att det var ett dåligt namn, sen tar han själv cred för det. As.!!
Nåja, M är fin iallafall.. Nu känner jag mig aktiv, ska nog dra och träna faktiskt :) kiss på förkylningen..
Kommentarer
Trackback
