Vår lilla bebis!

Igår var det två stora grejer som hände i Wiltons utveckling. (Så himla stolt mamma här) 

Först så satt han och inspekterade mitt halsband, ytterst noggrant. När han till slut (hör och häpna) grabbar tag i det med handen. TVÅ gånger gjorde han så! Duktiga lilla bebis! 

Och sen, var som bekant Jofes här för att klippa sig. Men varje gång han såg Jofes började Wilton stortjuta. Kanske inte det charmigaste, eller ens något att vara stolt över..MEN, jag ser det som att han nu visar att han gör/ser/känner skillnad på olika människor som han känner/inte känner! 
Jofes har massa skägg och ser ut som en tomte, så Wilton blev säkert rädd. Annars är han ju inte så knusslig av sig ;) 
3,5 månad är Wilton nu, tiden springer. Älskade älskade barn!! 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0